Är det OK att vara Lars?

Lars and a real flower

Vad är en ‘norm’? En fråga som jag kan göra längre utläggningar om gällande dess innebörd, men jag tar den kortare versionen den här gången. Vad som klassas som norm är sociala (även kallade osynliga) regler som finns för folk i sociala grupper allt ifrån länder, områden, regioner, orter och interna grupper.. m.m. Det handlar oftast om outtalade sätt för hur du och jag som människor ska bete oss så att vi inte behöver tänker efter på hur vi ska göra i vissa situationer. Exempelvis så ställer jag mig i kö för att vänta på min tur, hälsar ‘godmorgon’ till folk jag möter på morgonen och jag går inte runt iklädd termobyxor mitt i sommaren. I och med detta förväntar jag mig även vissa typer av beteenden från andra människor också, men de märks oftast inte av förrän någon avviker från normen. Om jag sitter helt ensam på en buss och en ny resenär (som jag heller inte känner) kliver på , så får den personen sätta sig precis vart den vill.. på vilket säte som helst i hela bussen. Men sätter personen sig bredvid mig så bryter han/hon mot alla regler, dock inga som den kan få böter för.

Sådana personer kan anses som konstiga, ha en skruv lös eller inte ha alla hästar hemma. De kan ses i sitt handlande i vardagen som lite konstiga när de i juli månad iförda overaller köper en mjukglass med vitlöksås på.  Är de personerna några som jag ska peka på, prata bakom ryggen på dem eller skynda mig hastigt förbi?

Inläggets film, Lars and the Real Girl, handlar lite om detta. Det är en indie-film där Ryan Gosling innehar huvudrollen. Han spelar den asociale figuren Lars som inte för några längre konversationer utan håller sig undan allt han känner sig obekväm med och gör inte mer än vad som förväntas av honom, eller ens det. Han bor hemma hos sin bror och hans fru, fast inte i huset utan i garaget som är en separat byggnad. Brodern rycker på axlarna åt Lars beteende medan svägerskan är väldigt bekymrad över hans situation. En dag meddelar Lars för sin bror och svägerska att han har en vän på besök i garaget – Bianca. Hon har rest långt och är rätt blyg men Lars och hon skulle vilja äta kvällsvard med dem i huset. Brodern och svägerskan blir jätteglada för det stora steget i Lars sociala liv, men Bianca visar sig vara allt annat än vad de först verkar tro. Hon är nämligen en docka, en docka i plast som Lars ser som en verklig människa med en familjehistoria och som han kan föra dialoger med. För Lars är Bianca lika levande som vilken annan person som helst medan hans bror och svägerska börjar tro att han har tappat förståndet. Vad ska de göra? Är detta något som de ska acceptera eller har Lars gått och blivit galen? Dessutom, vad ska alla andra i byn tro när en vuxen man beter sig på ett sätt som är så olikt ett ”vanligt” beteende?

Lars and the Real GirlHur agerar jag som person om jag ser en vän som Lars komma gatan ner tillsammans med en docka samtidigt som han för en konversation med denne. När vi möts stannar Lars upp och presenterar mig för dockan och frågar hur jag mår för att följa upp med att berätta att Bianca (dockan) precis har sluppit ifrån en tung förkylning. Hur tänker jag när Lars bemöter dockan som mer verklig än mig? Spelar jag bara med eller skyndar jag mig hastigt därifrån för att sprida skvallret om Lars som är lite bakom flötet? Eller en kombination av dem båda?

Erik

Annonser